A. Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler

LÄSANVISNING

Övergripande redovisningsprinciper RP och nya redovisningsregler redovisas nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under respektive not i moderbolaget.

Viktiga bedömningar och antaganden VBA redovisas under respektive not, se användning av bedömningar nedan.

Belopp som är avstämningsbara mot balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och den operativa kassflödesanalysen markeras med följande symboler.

BR Balansräkning
RR Resultaträkning
KF Kassaflödesanalys
OKF Operativ kassaflödesanalys
Tx:x Hänvisning till tabell i not

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades 31 december 2015. SCA tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller biologiska tillgångar (rotstående skog), finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde antingen i resultatet eller övrigt totalresultat. I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar eller finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2015

Under 2015 har inga nya standarder eller förändringar i regelverket som haft väsentlig påverkan på SCAs resultat och finansiella ställning implementerats.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder efter 2015

Under 2016 kommer inga nya standarder att implementeras. Däremot kommer ett antal förändringar av redan befintliga standarder (amendments) att införas. Se nedan:

  • Amendments to IAS 1 Disclosure Initiative
  • Annual Improvements to IFRSs 2012–2014 Cycle
  • Amendments to IAS 27 Equity Method in Separate Financial Statements
  • Amendments to IAS 16 and IAS 38 Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortization
  • Amendments to IFRS 11 Accounting for Acquisitions of Interests in Joint Operations

Dessa förändringar förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernen.

Nedanstående nya standarder kommer att tillämpas från och med datum för ikraftträdande. Någon förtidstillämpning är inte planerad.

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 Finansiella instrument utgavs i juli 2014 och är en ny standard som kommer att ersätta IAS 39. Standarden är uppdelad i tre områden; klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivningar och säkringsredovisning. Standarden kommer att träda i kraft från den 1 januari 2018 med tidigare tillämpning tillåten.

Företagets affärsmodell för att hantera tillgången samt karaktären på tillgångens kontraktuella kassaflöden utgör underlag för klassificering och värdering varvid de finansiella tillgångarna klassificeras i någon av följande tre kategorier: 1) Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde 2) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat och 3) Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Den nya standarden innebär i princip oförändrad redovisning av finansiella skulder.

Standarden introducerar en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar som baseras på förväntade förluster och inte som tidigare, i IAS 39, först i samband med att en förlusthändelse inträffat. Modellen innebär att för tillgångar med låg kreditrisk reserveras för kreditförluster som kan uppstå inom de närmaste tolv månaderna. I andra fall där kreditrisken sedan ursprunglig redovisning ökat väsentligt och där kreditrisken inte är låg reserveras för de kreditförluster som förväntas inträffa under tillgångens hela löptid.

En förenklad modell har tagits fram för kundfordringar och leasingfordringar, där den förväntade förlusten redovisas under fordrans förväntade återstående löptid.

Den nya standarden fokuserar i större utsträckning på att spegla företagets riskhanteringsstrategier i säkringsredovisningen samt på att underlätta för att fler säkringsstrategier kan kvalificera för säkringsredovisning.

SCA har inte till fullo utvärderat effekterna av IFRS 9 men förväntar sig att de nya reglerna för säkringsredovisning kommer att öka möjligheterna till säkringsredovisning för SCA samt underlätta arbetet med dokumentation av säkringsredovisning. När det gäller nedskrivningar är det för SCAs del främst kundfordringar som berörs och de kvantitativa effekterna bedöms vara relativt små. SCA har inte tagit ställning till en eventuell förtidstillämpning av IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder etablerar ett nytt regelverk för hur och när ett företag ska redovisa intäkter. Den nya standarden kommer att ersätta IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter, IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Commmittee) 13 Kundlojalitetsprogram, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder samt SIC (Standing Interpretation Committee of the IASC, föregångare till IFRIC) 31 Intäkter – bytestransaktioner som avser reklamtjänster. Standardens ikraftträdande har skjutits fram ett år till den 1 januari 2018 om den antas av EU, den främsta anledningen är det arbete som TRG (Revenue Transition Resource Group) bedrivit för att förtydliga IFRS 15. Ändringarna berör framför allt licenser, identifiering av distinkta prestationsåtaganden och frågor relaterade till huvudman kontra agentförhållande. Dessa förtydliganden återfinns i ED (Exposure Draft) Clarification to IFRS 15. Den nya standarden är uppbyggd enligt en ”kontrollbaserad” modell i fem steg.

Standarden avser affärsmässiga överenskommelser (kontrakt) med kunder där leverans av varor/tjänster delas in särskiljbara prestationsåtaganden som redovisas separat. I vissa fall kan varan/tjänsten integreras med andra åtaganden i kontraktet, varvid ett paket av varor/tjänster utgör ett gemensamt åtagande. Standarden fastställer regler för beräkning av transaktionspriset för leverans av varor och tjänster samt hur detta kan fördelas mellan olika prestationsåtaganden. Intäkterna redovisas när kunden har fått kontroll, genom att kunden kan använda eller dra nytta av varan/tjänsten, varvid den anses överförd. Kontrollen kan ha övergått vid en given tidpunkt, vilket vanligen är fallet vid försäljning. I andra fall uppfylls ett prestationsåtagande över en tidsperiod vilket är vanligt för tjänster. Tre olika kriterier har ställts upp för om prestationsåtagandet uppfylls över tiden. Antingen erhåller kunden omedelbar nytta när åtagandet uppfylls eller så förbättrar företagets prestationer en tillgång som kunden kontrollerar eller så skapar företagets prestationer inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har rätt till betalning för hittills nedlagda utgifter.

Den nya standarden förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på redovisningen av intäkter för SCAs typ av verksamhet, det vill säga främst försäljning av produkter. Förändringar kan ske för ett begränsat antal service kontrakt.

IFRS 16 Leases

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC–15 och SIC–27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av IFRS 16.

ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt.

Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade.

SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har störst inverkan är:
Biologiska tillgångar, D3
Goodwill, D1
Pensioner, C5
Skatter, B4

SCAs bedömningar och antaganden återfinns i respektive not.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag, i enlighet med nedanstående definitioner. Koncernföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll eller inflytande över företaget enligt de definitioner som anges under respektive kategori av koncernföretag nedan. Avyttrade koncernföretag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att kontrollera eller att ha inflytande över företagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats.

Moderbolaget:

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.

Dotterföretag

Som dotterföretag konsolideras alla företag där koncernen har kontroll. Med kontroll menas att SCA har förmåga att styra dotterföretaget, har rätt till dess avkastning och kan använda sitt inflytande att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.

Samarbetsarrangemang

SCA klassificerar sina samarbetsarrangemang i joint venture eller gemensam verksamhet. Ett joint venture ger de gemensamma ägarna rätt till investeringens nettotillgångar och redovisas därför enligt kapitalandelsmetoden. I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till tillgångar och skyldighet för skulder kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda företaget är ett dotterföretag eller ett samarbetsarrangemang. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intresseföretag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.

För ytterligare information se not F3.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernföretag till rapportvaluta

SCAs moderbolag har svenska kronor som funktionell valuta. Funktionell valuta i SCAs koncernföretag bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö där respektive företag är verksamt. Koncernföretagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapportvaluta, vilket i SCAs fall är svenska kronor. Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen, medan intäkter och kostnader räknas om till respektive periods genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser på koncernens nettotillgångar redovisas som omräkningsdifferens i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv).

Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används för att säkra utländska dotterföretags nettotillgångar redovisas på motsvarande sätt i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv). Vid avyttring redovisas både omräkningsdifferens på det utländska dotterföretaget och valutakurseffekter på det finansiella instrumentet som använts för att valutasäkra nettotillgångarna i företaget som en del av realisationsresultatet.

Goodwill och övervärdesjusteringar som uppstått i samband med förvärv av ett utländskt dotterföretag ska på motsvarande sätt som nettotillgångarna i företaget räknas om från sin funktionella valuta till rapportvalutan.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom användning av transaktionsdagens kurs. Vid bokslutstillfället räknas monetära tillgångar och skulder om till balansdagens kurs och eventuella valutaeffekter redovisas i resultaträkningen. I de fall valutakurseffekten är relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valutakurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.

Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital under övrigt totalresultat.

Har ett finansiellt instrument klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, redovisas den del av värdeförändringen som avser valuta i resultaträkningen, övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat.

REDOVISNING AV INTÄKTER

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, är ersättning som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster inom koncernens ordinarie verksamhet. Intäkten redovisas då leverans skett till kunden enligt gällande försäljningsvillkor. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat intäkter från SCAs transportverksamhet och hyresintäkter, vilka redovisas i den period uthyrningen avser samt royalties och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.