Risker och riskhantering

SCA är exponerat för ett antal risker, vilka kan ha större eller mindre betydande påverkan på koncernen. Riskerna definieras i huvudsak som faktorer vilka påverkar SCAs möjligheter att nå uppställda mål för koncernen. Detta gäller såväl finansiella mål som mål inom andra områden. SCAs mål framgår av beskrivningen i kapitel Mål.

Många av de beskrivna riskerna kan påverka företaget både positivt och negativt. Detta betyder att vid en gynnsam utveckling av risken eller om riskhanteringen lyckas bemästra risken på ett bra sätt kan måluppfyllelsen bli bättre än förväntat. I denna mening innehåller riskerna även möjligheter för SCA. Exempel på detta är BNP-utveckling och konjunktur, kostnader för insatsvaror, kund- och konsumentbeteenden samt variationer i marknadspris.

Beskrivningen i detta avsnitt avser den struktur som SCA-koncernen hade vid utgången av 2016.

SCAs struktur och värdekedja

SCAs struktur och spridda verksamhet medför i sig självt en viss grad av riskreducering. SCA verkar inom tre affärsområden som levererar till helt eller delvis olika kundsegment och slutförbrukare. Verksamheterna påverkas olika av konjunktur och den allmänna välståndsutvecklingen och konkurrenssituationen skiljer sig också åt. SCA säljer via många olika kanaler och distributionsvägar.

Verksamheten har en stor geografisk spridning. Försäljning sker i cirka 100 länder världen över och tillverkningen bedrivs vid cirka 100 produktionsenheter i ett 30-tal länder. Ofta är försäljningen baserad på lokal tillverkning.

SCAs struktur innebär också att råvaruflödena till viss del är integrerade från skogsmark till färdiga konsumentprodukter. Under 2016 kom 48 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk. Vedfibern används för SCAs tillverkning av massa, kraftliner, tryckpapper, inom sågverksrörelsen samt för tillverkning av mjukpapper. Eget skogsavfall används inom biobränsleverksamheten. Energi som genererats i produktionsprocessen används internt eller säljs.

Den färdiga massan används sedan i tillverkningen av framför allt mjukpapper. Under 2016 motsvarade den egna massatillverkningen 23 procent av SCAs massakonsumtion.

Processer för riskhantering

SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning på koncernledningens rekommendationer. Ansvaret för den långsiktiga och övergripande hanteringen av risker av strategisk typ följer bolagets delegeringsordning, från styrelse till vd och från vd till affärsenhetschef. Det innebär att de flesta operativa risker hanteras av SCAs affärsenheter på lokal nivå men samordnas, där så bedöms nödvändigt. Verktygen för samordningen består främst av affärsenheternas löpande rapportering samt den årliga strategiprocessen, där riskvärdering och riskhantering är en del av processen. I denna process har identifierade risker klassificerats efter sannolikhet att risken blir verklighet samt konsekvens för SCAs måluppfyllnad. Utfallet av denna utvärdering utgör en del av bedömningen av risker som beskrivs i detta avsnitt.

SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom internbanken för koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energirisker. De finansiella riskerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av SCAs styrelse och utgör tillsammans med SCAs energiriskpolicy ett ramverk för hanteringen. Riskerna sammanställs och följs upp löpande för att säkerställa att dessa riktlinjer efterföljs. SCA har även centraliserat annan riskhantering.

SCA har etablerat en enhet för intern revision vilken följer upp att SCAs organisation följer fastställda policyer.

Risker som påverkar SCAs förmåga att nå uppsatta mål

BNP-utveckling och konjunktur

Risk

Utveckling av försäljning och produktion inom för SCA viktiga kundsegment (Europa, Index år 2000 = 100)

SCAs volymutveckling är kopplad till utvecklingen av BNP och därmed sammanhörande faktorer, som till exempel industriproduktion, i de länder som är SCAs huvudsakliga marknader. Variationer i BNP-utvecklingen påverkar efterfrågan på några av SCAs produkter, främst inom affärsområdet Skogsindustriprodukter.

Policy/Åtgärd

Personliga hygienprodukter och Mjukpapper svarade under 2016 för 86 procent av SCAs nettoomsättning. Försäljningen till detaljhandelsmarknaden, vilken utgör huvuddelen av omsättningen inom hygienprodukter, är mer beroende av etablerade konsumtionsmönster och distribution än av konjunktursituationen. Institutions- och hemvårdssegmentet för inkontinensprodukter är också relativt konjunkturoberoende, även om det i vissa länder kan påverkas av den offentliga budgetsituationen. Det mest konjunkturkänsliga segmentet inom hygienverksamheten utgörs av mjukpapper för storförbrukare, vilket påverkas av konsumtionen av mjukpapper utanför hemmet, till exempel inom industri, kontor samt inom hotell- och restaurangbranschen.

Skogsindustriprodukterna är konjunkturkänsliga. Försäljningen av tryckpapper, vilken utgör 3 procent av SCAs nettoomsättning, påverkas av svängningar i annonskonjunkturen och den framtida efterfrågan kan komma att påverkas negativt av att allt färre läser tryckta medier. Den relativt konjunkturberoende bygg- och småhusindustrin påverkar SCAs verksamhet inom sågade trävaror, vilken utgör 5 procent av nettoomsättningen.

SCAs kraftliner används främst i förpackningar där styrkan är viktig. Försäljningen av kraftliner, som utgör 3 procent av SCAs nettoomsättning, påverkas av utvecklingen inom både tillverkningsindustri och dagligvaruhandel, men även av varuleveranser baserat på den ökande e-handeln.

För samtliga verksamheter gäller att SCA hanterar effekten av förekommande konjunktursvängningar med åtgärder för att sänka kostnaderna samt att se över kapacitets- och produktionsstruktur.

Miljöpåverkan och klimatförändringar

Risk

SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark och biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för återställande av miljön eller andra typer av negativa effekter. Frågan om klimatförändringens ekonomiska påverkan växer också i betydelse.

Policy/Åtgärd

SCA har sedan flera år en hållbarhetspolicy som anger riktlinjerna för koncernens åtgärder inom miljö och socialt ansvar. I tillägg till detta är mål för miljö och människan en integrerad del av SCAs affärsstrategi. Riskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöledningssystem, miljöriskundersökningar i samband med förvärv samt saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar.

Koncernens stora skogsinnehav har en betydande positiv miljöpåverkan genom absorption av koldioxid. Skogen garanterar dessutom tillgång till förnybar skogsråvara och tillhandahåller värdefulla ekosystemtjänster för samhället.

Genom resursanvändningssystemet RMS kontrollerar SCA hur företaget utnyttjar energi, vatten, transporter och råvaror. Uppgifterna används till intern styrning och uppföljning av satta mål. SCA arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan genom sänkt energikonsumtion och minskade utsläpp av växthusgaser. Det sker ett kontinuerligt arbete för att öka inslaget av förnybar energi och biobränsle, som vindkraft. SCA arbetar även med att minska mängden produktionsavfall. En utförlig beskrivning av SCAs arbete och styrning inom detta område ges i hållbarhetsredovisningen.

Påverkan av politiska beslut

Risk

SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och administrativa regler i cirka 100 länder i vilka koncernen är verksam. Dessa rör sig om generella regler såsom beskattning och finansiell rapportering. SCA påverkas också av mer specifika regler som till exempel tillståndsgivning enligt bland annat miljöbalken och kostnadsersättning inom hälsovårdssystemen.

Policy/Åtgärd

SCAs enhet Public Affairs arbetar med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar och förändrad lagstiftning, och identifiera åtgärder som leder till förbättringar av policyområden/regleringar till fördel för SCAs intressentgrupper. SCA medverkar också i nationella och internationella branschorganisationer, vilka är de primära organen för deltagandet i den aktuella samhällsdebatten och för att förbättra relevanta policyområden.

Ett nyckelområde för SCA är den globala energi- och miljölagstiftningen. Eftersom SCA har stor verksamhet i Europa så fokuserar SCA sina aktiviteter på EUs olika institutioner. SCA följer utvecklingen inom prioriterade policyområden som resursanvändning generellt, och mer specifikt frågor om avfall, utsläpp till vatten och luft. Detta innebär att EUs handel med utsläppsrätter, EUs regelverk avseende avfall och initiativ avseende cirkulär ekonomi är viktiga att följa.

Då den offentliga sektorn både är en betydelsefull kund och intressentgrupp för SCA är hälsodebatten viktig för bolaget, särskilt avseende utvecklingen av system för hälsovård med högre patientnytta och större kostnadseffektivitet. SCA arbetar också aktivt med att sprida erfarenheterna av och lösningar från olika nationella system till beslutsfattare i länder där nya strukturer byggs upp. Exempel på detta är uppbyggnaden av system för kostnadsfri eller subventionerad förskrivning av inkontinenshjälpmedel i länder där sådan inte funnits tidigare.

Påverkan av substitut

Risk

Andra produktlösningar (substitut) kan ersätta produkter som ingår i SCAs utbud och därmed minska försäljningen. SCA kan också genom att erbjuda konkurrenskraftiga produkter ta marknadsandelar av substituten. Frågan om substitut är också kopplad till förändrade kund- och konsumentbeteenden och attityder vilka påverkar efterfrågan på vissa produkter och därmed lönsamheten.

Policy/Åtgärd

Substitut förekommer för i stort sett alla SCA-produkter. Det kan röra sig om andra produkter med liknande funktion, till exempel tygblöjor, tygtrasor för avtorkning i hemmet eller inom industrin, eller helt andra lösningar på kundens och konsumentens behov som elektriska handtorkare och spridning av nyheter genom digitala media i stället för på papper. SCAs arbete med kund- och konsumentinsikt vägleder innovationsarbetet så att nya produkter och tjänster säkerställer konkurrenskraft och att företagets erbjudande ständigt utvecklas för att möta kunders och konsumenters behov. Nya tekniska lösningar tas fram genom egen forskning och utveckling såväl som tillsammans med leverantörer. Utvecklingsarbetet sker därför ofta i direkt samarbete med kunder och med material- och maskinleverantörer för att direkt koppla till krav och önskemål från kunder samtidigt som effektivare processer och produkter tas fram.

En allt viktigare faktor är ökad hållbarhet, både avseende miljö, ekonomi och sociala faktorer. Andra krav på SCAs innovation är önskan att skapa lönsam differentiering av SCAs produktutbud och skapa värde och tillväxt, både för kunderna och SCA (läs mer om innovation i kapitel Genom innovation bygga större varumärken).

I många länder är penetrationsgraden låg, det vill säga att endast en liten andel av befolkningen använder sig av SCAs produkter, jämfört med i utvecklade länder. För att öka acceptansen för produkterna arbetar SCA med attitydfrågor och att bryta tabun. Detta gäller även i Europa och Nordamerika, exempelvis inom inkontinensprodukter.

Beroende av stora kunder och distributörer

Risk

Detaljhandeln är SCAs största enskilda kundgrupp och den utövar därmed ett stort inflytande. Cirka 55 procent av SCAs nettoomsättning säljs via detaljhandeln, dels under SCAs varumärken, dels under detaljhandelns egna märkesvaror. SCA använder också andra distributörer eller återförsäljare vilka kan påverka SCA. Generellt pågår inom flera av SCAs försäljningskanaler en konsolidering, vilket ökar beroendet av enskilda kunder. Det ökande beroendet kan leda till negativa konsekvenser, om SCA inte skulle leva upp till ställda krav.

Policy/Åtgärd

SCA har en relativt spridd kundstruktur, med kunder inom många olika verksamhetsområden. Inom detaljhandeln pågår en trend mot ökad koncentration, vilken framför allt lett till färre detaljhandelsföretag på nationell och regional nivå. Detta kan också rymma möjligheter genom närmare samarbeten. Fortfarande är antalet detaljhandelsföretag stort, vilket minskar risken för SCA. SCA använder också distributörer, framför allt för mjukpapper för storförbrukare. Här är antalet distributörer mycket stort och den internationella koncentrationen relativt liten.

SCAs tio största kunder svarade 2016 för 23 procent av SCAs nettoomsättning. Den enskilt största kunden svarade för 3 procent av nettoomsättningen. De flesta av dessa kunder var detaljhandelsföretag. Några större distributörer av mjukpapper för storförbrukare ingår också bland de tio största kunderna.

Kreditrisken i kundfordringar behandlas under avsnittet Kreditrisk.

Variationer i marknadspris för SCAs produkter

Risk

Variationer i marknadspriserna för SCAs produkter kan skapa stora svängningar i resultatet för produkten ifråga, i de fall variationerna inte är relaterade till förändrade kostnader för SCA.

Policy/Åtgärd

Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2006–2016 per produkt

Risken kan mötas på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser samt prissäkring förekommer endast i undantagsfall. För att minska effekten på SCA av prisvariationerna vidtas åtgärder för att anpassa kostnadsbilden till sänkta marknadspriser, till exempel i form av omförhandling av inköpsavtal, personal- och kapacitetsreduktioner samt översyn av verksamhetsstrukturen. I andra fall kan produktens innehåll anpassas till den nya marknadsprisnivån.

Förändrade marknadspriser inom några av SCAs produktsegment framgår av grafiken till höger. Bilden återger medelpriset per år (index 100) och svängningar kring detta under de senaste tio åren.

Risker i anläggningar

Risk

SCA har cirka 100 produktionsanläggningar i ett 30-tal länder. Många av dessa bedriver kontinuerlig produktion. Bränder, maskinhaverier och andra typer av skadehändelser kan skada anläggningen ifråga och även orsaka leveransproblem.

Policy/Åtgärd

SCAs arbete inom detta område styrs av en Risk Management Policy vilken anger hur SCA ska hantera försäkringsbara operativa risker. Målet med riskhanteringen ur detta perspektiv är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda medarbetare, miljön, företagets tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanteringskostnad. Detta kan ske genom att skapa och vidmakthålla balans mellan skadeförebyggande och försäkringsskydd.

Det skadeförebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer vilka inkluderar inspektioner av riskingenjörer och jämförelser med andra anläggningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det skadeförebyggande arbetet innefattar också underhåll av anläggningar, utbildning av personal, god ordning och reda samt dokumentation. Varje år investerar SCA i skadeförebyggande åtgärder och produktionsanläggningarna arbetar kontinuerligt för att minska sina risker. Bland annat förses nya anläggningar regelmässigt med sprinklersystem. Samtliga helägda anläggningar är försäkrade till återanskaffningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. Inom EU sker försäkringen framför allt i eget bolag, med extern återförsäkring för större skador. Utanför EU samarbetar SCA med marknadsledande försäkringsbolag.

Förekomst av oetiska affärsmetoder och brott mot mänskliga rättigheter

Risk

SCA verkar i cirka 100 länder och i miljöer där oetiska affärsmetoder och kränkningar av mänskliga rättigheter kan förekomma. Om SCA blir involverat i dessa affärsmetoder kan företagets rykte på marknaden skadas. SCA kan även drabbas av böter och andra juridiska sanktioner. SCA arbetar tillsammans med olika affärspartners, som kunder, distributörer, partners i samägda företag, leverantörer och andra. Skillnader i kultur och arbetssätt mellan SCA och dessa partners kan öka risken främst avseende affärsetik och hänsyn till mänskliga rättigheter.

Policy/Åtgärd

För att säkerställa att SCAs organisation lever upp till företagets kärnvärden och inte medverkar i eller länkas till oetiska affärsmetoder finns en sedan 2004 fastställd uppförandekod, vilken bland annat innefattar övergripande regler för hur företaget bedriver sin verksamhet. Koden revideras årligen för att säkerställa att hänsyn tas till nya lagar och riktlinjer. Koden innehåller principer om bl.a. affärsetik, relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter och miljö m.m. SCAs koncernpolicyer, inklusive uppförandekod och hållbarhetspolicy, ska gälla för alla marknader där SCA är verksamt. Utbildning av SCAs samtliga medarbetare avseende uppförandekoden sker kontinuerligt. För att säkerställa att SCA arbetar med affärspartners som delar dessa värderingar sker en utvärdering av potentiella partners innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö och affärsetik. Leverantörer förväntas följa SCAs uppförandekod och detta regleras som en del av leverantörsavtalen.

SCA har etablerat ett antal metoder för att övervaka och säkerställa att uppförandekoden efterlevs. Dessa innefattar bland annat due diligence i samband med förvärv, riskutvärdering av företagets egna enheter och dess leverantörer, samt regelrätta platsrevisioner av SCAs enheter runt om i världen och av leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. Närmare upplysningar om uppförandekoden och arbetet under 2016 återfinns i hållbarhetsredovisningen.

Leverantörer

Risk

SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leverantörer kan också orsaka SCA problem om de inte lever upp till gällande lagar och förordningar eller på annat sätt uppvisar ett oetiskt beteende.

Policy/Åtgärd

För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal olika leverantörer och tecknar löpande avtal med varierande löptider. För i stort sett alla viktiga insatsvaror finns ett flertal olika leverantörer. Avtalen säkerställer leveranser av en betydande andel insatsvaror samtidigt som effekterna av plötsliga kostnadsökningar begränsas. Ett djupare samarbete som också inkluderar utveckling av material och processer sker med utvalda leverantörer.

SCA utvärderar kontinuerligt leverantörer för att säkerställa att de lever upp till SCAs krav i alla avseenden i enlighet med en riskbaserad metodik där speciell vikt läggs vid leverantörer i riskländer samt riskbranscher såsom fiber och bomull. Utvärderingen kan ske i form av frågeformulär, besök på plats eller med hjälp av oberoende revisioner. För i stort sett alla viktiga insatsvaror utvärderar SCA följande faktorer hos nuvarande och potentiella leverantörer:

• Kvalitet
• Produktsäkerhet
• Påverkan på miljö inklusive frågan om insatsvarornas ursprung
• Användandet av kemikalier
• Efterlevnad av SCAs uppförandekod

Mer information finns i SCAs Hållbarhetsredovisning 2016.

Kostnader för insatsvaror

Risk

Högsta/lägsta marknadspriser (årsmedeltal) 2006–2016 per produkt

Marknadspriset för många insatsvaror, använda i tillverkningen av SCAs produkter, varierar över tiden vilket kan påverka SCAs resultat.

Policy/Åtgärd

Risken med insatsvarornas prisvariationer och dess inverkan på resultatet kan hanteras på flera sätt. SCAs struktur innebär att råvaruflödena till betydande del produceras inom koncernen och därmed får prisförändringar mindre effekt på resultatet. Under 2016 kom 48 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk och den egna massatillverkningen motsvarade 23 procent av SCAs massakonsumtion.

Ett annat sätt att hantera prisrisken är genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. SCA är ett energiintensivt företag och säkrar energiprisrisken för elektricitet och naturgas. Mer detaljerad information om energiprisrisken och dess hantering återfinns nedan. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror genom säkring, även om det undantagsvis kan göras. Uppbyggnaden av en egen energiverksamhet, byggd på utnyttjandet av koncernens eget innehav av skogsmark, har också inletts. Mer information om denna verksamhet återfinns i hållbarhetsredovisningen.

En stor kostnadspost är oljebaserade material och andra oljerelaterade kostnader, som till exempel transporter. De oljebaserade materialen används främst inom Personliga hygienprodukter samt generellt som förpackningsmaterial. Dessa och andra kostnader hanteras främst genom kompensation i form av höjda priser på SCAs produkter när så är möjligt eller med hjälp av förändrad produktspecifikation eller genom rationalisering av den egna verksamheten. Effekten av prisförändringar på insatsvaran kan fördröjas genom inköpsavtal.

SCAs relativa kostnader för olika viktiga insatsvaror beskrivs i kapitel Beskrivning av kostnader. Prisutvecklingen för några insatsvaror under de senaste tio åren framgår av diagrammet till vänster.

Risker relaterade till medarbetare

Risk

SCA måste ha tillgång till kompetenta och motiverade medarbetare samt säkerställa tillgången på bra ledare för att uppnå uppställda strategiska och operationella mål.

Policy/Åtgärd

SCA arbetar på ett strukturerat sätt för att medarbetare skall vara friska och må väl genom proaktivt friskvårdsarbete såsom utbildningar, träning, specialinsatser till exempel för att sluta röka samt att i ett flertal länder erbjuda hälsoundersökningar. SCA lägger även stor vikt vid säkerhetsarbete i samtliga enheter. Mer information finns i SCAs Hållberhetsredovisning 2016.

Genom en strategisk bemanningsplanering säkerställer SCA tillgången på personer med rätt kompetens vid rätt tillfälle. Rekryteringen kan ske både externt och internt, där den interna rekryteringen och rotationen underlättas genom en så kallad Job portal, där lediga befattningar utannonseras, både internt och externt. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affärsmässiga prioriteringar. En etablerad successionsplanering säkrar verksamheten. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna.

Legala risker

Risk

Ny lagstiftning i olika länder kan påverka SCA negativt. Rättsprocesser kan vara utdragna och kostsamma.

Policy/Åtgärd

SCA följer utvecklingen av lagstiftningen genom sin interna juridiska stab samt genom externa rådgivare. En annan viktig fråga är hanteringen av SCAs immateriella tillgångar (patent, varumärken med mera), vilken till stor del är centraliserad. I de cirka 100 länder där SCA verkar hanteras lokala juridiska frågor och tvister genom ett omfattande nätverk av lokala juridiska rådgivare.

Risker i IT-system

Risk

SCA är beroende av IT-system för den fortlöpande verksamheten. Störningar eller felaktigheter i kritiska system har en direkt påverkan på produktionen och viktiga affärsprocesser. Felaktig hantering av finansiella system kan påverka företagets resultatredovisning. Dessa risker ökar i en alltmer tekniskt komplex och sammanlänkad värld.

Policy/Åtgärd

SCA har etablerat en ledningsmodell för IT som inkluderar styrning, standardiserade IT processer och en organisation för informationssäkerhet. IT-säkerhetsarbetet innefattar en kontinuerlig riskbedömning, införandet av förebyggande åtgärder och användandet av säkerhetsteknologier. Standardiserade processer finns för implementering av nya system, för förändring av befintliga system liksom för den dagliga driften. Större delen av SCAs systemlandskap bygger på välbeprövade produkter såsom SAP.

Energiprisrisk

Risk

Energiprisrisk är risken att ökade energipriser påverkar SCAs rörelseresultat negativt. SCA är exponerat för prisförändringar på elektricitet och naturgas, men även priset på andra energiråvaror påverkar SCAs rörelseresultat både direkt och indirekt.

Policy/Åtgärd

Energiprissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion 2016-12-31

SCA hanterar energiprisrisken centralt för elektricitet och naturgas. Enligt SCAs policy kan dessa prisrisker säkras upp till 36 månader. Energiprissäkringar sker dels genom finansiella instrument och dels genom prisbindningar i befintliga leveransavtal.

SCA säkerställer leverans av elektricitet och naturgas genom centralt förhandlade leveransavtal. Portföljen av leveransavtal ska ha en god spridning för att minimera SCAs motpartsrisk.

SCA köpte under 2016 cirka 7 (8; 7) TWh elektricitet och cirka 8 (8; 8) TWh naturgas.

Grafen visar SCAs prissäkringar i förhållande till prognostiserad konsumtion av elektricitet och naturgas för de kommande tre åren. Grafen inkluderar både finansiella säkringar och säkringar gjorda via leveransavtal. Skogsindustriprodukter har främst elektricitetkonsumtion i Sverige.

För vidare information avseende finansiella prissäkringar, se not E6 Derivat och säkringsredovisning.

Valutarisk

Risk

Transaktionsexponering

Transaktionsexponering är risken för att ändrade valutakurser för exportintäkter och importkostnader påverkar koncernens rörelseresultat och anläggningstillgångars anskaffningsvärde negativt.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering är den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av de utländska dotterföretagens balans- och resultaträkningar till SEK.

Långsiktig valutakänslighet

I tabellen nedan visas fördelningen av koncernens nettoomsättning och rörelsekostnader per valuta vilket ger en bild av koncernens långsiktiga valutakänslighet. De största exponeringarna finns i EUR, USD och GBP. Obalansen mellan försäljning och kostnader i SEK beror på att den svenska verksamheten har en hög exportandel som faktureras i främmande valutor.

Policy/Åtgärd

Transaktionsexponering

Transaktionsexponeringen, som följer av export och import, kan säkras upp till 18 månader. Kontrakterade framtida betalningar för anläggningstillgångar i främmande valuta kan säkras upp till hela anskaffningsvärdet.

Det prognostiserade valutanettoflödet mot SEK uppgår till –10 535 (–10 844; –9 856) MSEK. Vid årsskiftet var ett nettoflöde mot SEK motsvarande 5 månader av 2017 års prognostiserade flöden säkrade. Majoriteten av säkringarna förfaller under första kvartalet 2017. I tabellen till höger visas prognos och säkringar av 2017 års flöden. Skogsindustriprodukters nettoexport består mestadels av export från Sverige och är därmed exponerad för svenska kronans utveckling. För vidare information avseende säkringar av transaktionsexponering, se not E6 Derivat och säkringsredovisning.

Omräkningsexponering

Policyn avseende omräkningsexponering för utländska nettotillgångar är att säkra en så stor andel mot SEK att koncernens skuldsättningsgrad är opåverkad av valutakursförändringar. Säkringen sker genom att det sysselsatta kapitalet i främmande valutor finansieras med viss andel lån och valutaderivat i respektive valuta. Den optimala matchningsgraden vid säkring blir en funktion av koncernens aktuella skuldsättningsgrad. Omräkningsexponering i de utländska dotterföretagens resultaträkningar kurssäkras inte.

Det sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick den 31 december 2016 till 75 219 (65 705; 72 482) MSEK. Valutafördelning framgår av tabellen till höger. Vid årsskiftet finansierades det sysselsatta kapitalet med 19 273 (16 898; 18 489) MSEK i utländsk valuta, vilket motsvarade en total matchningsgrad om 28 (28; 26) procent. Skogsindustriprodukter har mestadels verksamhet i Sverige, därmed är omräkningsexponeringen begränsad.

För vidare information avseende säkringar av omräkningsexponering, se not E6 Derivat och säkringsredovisning.

Kreditrisk

Risk

Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden.

Policy/Åtgärd

Tio största kundernas andel av utestående kundfordringar per verksamhetsområde

Kreditrisk i kundfordringar

Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kreditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kreditlimit fastställs och följs upp löpande. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av respektive kund.

Finansiell kreditrisk

Målsättningen är att motparterna ska ha ett kreditbetyg om lägst A– från minst två av ratinginstituten Moody’s, Fitch och Standard & Poor’s.

SCA strävar efter att använda avtal vilka medger nettoberäkning av fordringar och skulder. Kreditexponeringen i derivatinstrument beräknas som marknadsvärdet på instrumentet. Vid årsskiftet uppgick den totala kreditexponeringen till 8 666 (9 152; 11 313) MSEK. I denna exponering ingår kreditrisk för finansiella placeringar med 7 695 (8 393; 9 985) MSEK varav 3 214 (3 309; 6 034) MSEK var hänförligt till leasingtransaktioner (se not G3 Eventualförpliktelser och ställda panter). Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till 971 (759; 1 327) MSEK den 31 december 2016.

Likviditets- och refinansieringsrisk

Risk

Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser som följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån.

Policy/Åtgärd

För att säkerställa god tillgång till lånefinansiering, oavsett konjunktur och till attraktiva villkor, strävar SCA efter att upprätthålla en solid investment grade rating.

SCA ska upprätthålla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften, som motsvarar minst 10 procent av koncernens prognostiserade årsomsättning. För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttolåneskuldens förfall. Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år med hänsyn till outnyttjade kreditlöften som inte är likviditetsreserv. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs policy är att inte medge villkor som ger långivarna rätt att säga upp lån eller justera räntan som en direkt följd av förändringar av SCAs finansiella nyckeltal eller kreditbetyg.

Koncernens finansiering säkerställs i huvudsak genom banklån, obligationslån samt via emissioner av företagscertifikat. Refinansieringsrisken i den kortfristiga upplåningen begränsas genom långfristiga kreditlöften från banksyndikat och enskilda banker med god kreditvärdighet.

SCAs nettolåneskuld ökade med 5 883 MSEK under 2016. Bruttolåneskuldens genomsnittliga löptid uppgick vid årsskiftet till 3,9 (3,4; 2,5) år. Om kortfristiga lån ersätts med långfristiga outnyttjade kreditlöften uppgår löptiden till 4,4 år. Outnyttjade kreditlöften uppgick vid årets slut till 19 164 MSEK. Dessutom fanns likvida medel om 4 482 MSEK. För vidare information se not E2 Finansiella tillgångar och likvida medel samt not E4 Finansiella skulder.

Ränterisk

Risk

Med ränterisk avses risken att förändringar i räntenivån påverkar SCA negativt. SCA påverkas av ränteförändringar via finansnettot.

Policy/Åtgärd

Bruttolåneskuld fördelad per valuta

SCA strävar efter att uppnå en god spridning av ränte­förfall för att undvika att stora lånevolymer är föremål för ränteomsättning vid samma tidpunkt. SCAs policy är att låna med kort räntebindning eftersom det är SCAs uppfattning att det leder till en lägre ränte­kostnad över tiden. Ränterisk och ränte­bindnings­­period mäts per valuta och den genomsnittliga räntebindningen ska vara i intervallet 3–36 månader.

SCAs finansnetto har minskat under 2016 som en följd av lägre räntor och positiva valutaomvärderingseffekter. SCAs största lånevalutor är SEK, CNY och USD, se graf. SCA använder finansiella derivat för att åstadkomma önskad räntebindning och valutabalans. Bruttolåneskulden, inklusive derivatinstrument, hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindning på 8,5 (9,3; 8,4) månader. Den genomsnittliga räntan på den totala utestående nettolåneskulden, inklusive derivat­instrument, uppgick vid årsskiftet till 2,69 (2,90; 2,64) procent.