A1. Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler

LÄSANVISNING

Övergripande redovisningsprinciper RP och nya redovisningsregler redovisas nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under respektive not i moderbolaget.

Viktiga bedömningar och antaganden VBA redovisas under respektive not, se användning av bedömningar nedan.

Belopp som är avstämningsbara mot balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och den operativa kassaflödesanalysen markeras med följande symboler.

BR Balansräkning
RR Resultaträkning
KF Kassaflödesanalys
OKF Operativ kassaflödesanalys
Tx:x Hänvisning till tabell i not

GRUNDER FÖR REDOVISNINGEN

SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moderbolaget avser räkenskapsåret som avslutades 31 december 2016. SCA tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller biologiska tillgångar (rotstående skog), finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde antingen i resultatet eller övrigt totalresultat. I moderbolaget värderas inte biologiska tillgångar eller finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2016

Från och med 1 januari 2016 tillämpar SCA följande nyheter och tillägg till IFRS:

  • Amendments to IAS 1: Disclosure Initiative
  • Annual Improvements to IFRSs 2012–2014 Cycle
  • Amendments to IAS 27: Equity Method in Separate Financial Statements
  • Amendments to IAS 16 and IAS 38: Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortization
  • Amendments to IFRS 11: Accounting for Acquisitions of Interests in Joint Operations

Ovanstående standarder bedöms inte ha någon väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets resultat eller finansiella ställning.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder efter 2016

Under 2017 kommer inga nya standarder att implementeras. Däremot kommer ett antal förändringar av redan befintliga standarder (amendments) att införas. Se nedan:

  • Amendments to IAS 12: Recognition of Deferred Tax Assets for Unrealized losses.
  • Amendments to IAS 7: Disclosure Initiative

Dessa förändringar förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernen.

Nedanstående beskriver de väsentliga standarder som kommer att tillämpas från och med datum för ikraftträdande. Någon förtidstillämpning är inte planerad.

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 Finansiella instrument utgavs i juli 2014 och är en ny standard som kommer att ersätta IAS 39. Standarden är uppdelad i tre områden; klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivningar och säkringsredovisning. Standarden kommer att träda i kraft från den 1 januari 2018 med tidigare tillämpning tillåten.

Företagets affärsmodell för att hantera tillgången samt karaktären på tillgångens kontraktuella kassaflöden utgör underlag för klassificering och värdering varvid de finansiella tillgångarna klassificeras i någon av följande tre kategorier: 1) Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde 2) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat och 3) Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Den nya standarden innebär i princip oförändrad redovisning av finansiella skulder.

Standarden introducerar en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar som baseras på förväntade förluster och inte som tidigare, i IAS 39, först i samband med att en förlusthändelse inträffat. Modellen innebär att för tillgångar med låg kreditrisk reserveras för kreditförluster som kan uppstå inom de närmaste tolv månaderna. I andra fall där kreditrisken sedan ursprunglig redovisning ökat väsentligt och där kreditrisken inte är låg reserveras för de kreditförluster som förväntas inträffa under tillgångens hela löptid.

En förenklad modell har tagits fram för kundfordringar och leasingfordringar, där den förväntade förlusten redovisas under fordrans förväntade återstående löptid.

Den nya standarden fokuserar i större utsträckning på att spegla företagets riskhanteringsstrategier i säkringsredovisningen samt på att underlätta för att fler säkringsstrategier kan kvalificera för säkringsredovisning.

SCA har utvärderat de nya reglerna för säkringsredovisning och kommit fram till att dessa kommer att ge SCA ökade möjligheter att arbeta med säkringsredovisning samt underlätta arbetet med dokumentation av säkringsredovisning för SCA. När det gäller nedskrivningar är det för SCAs del främst kundfordringar som berörs och de kvantitativa effekterna bedöms vara relativt små. SCA kommer inte att förtidstillämpa IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder etablerar ett nytt regelverk för hur och när ett företag ska redovisa intäkter. Den nya standarden kommer att ersätta IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter, IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Commmittee) 13 Kundlojalitetsprogram, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder samt SIC (Standing Interpretation Committee of the IASC, föregångare till IFRIC) 31 Intäkter – bytestransaktioner som avser reklamtjänster. Standardens ikraftträdande har skjutits fram ett år och träder i kraft 1 januari 2018. Under året har ytterligare förtydliganden gjorts genom IFRS 15 Clarification, som ger ytterligare vägledning för när en vara eller tjänst i ett kontrakt ska redovisas separat eller tillsammans med andra varor och tjänster.

Den nya standarden är uppbyggd enligt en ”kontrollbaserad” modell i fem steg. Standarden avser affärsmässiga överenskommelser (kontrakt) med kunder där leverans av varor/tjänster delas in i särskiljbara prestationsåtaganden som redovisas separat. I vissa fall kan varan/tjänsten integreras med andra åtaganden i kontraktet, varvid ett paket av varor/tjänster utgör ett gemensamt åtagande. Standarden fastställer regler för beräkning av transaktionspriset för leverans av varor och tjänster samt hur detta kan fördelas mellan olika prestationsåtaganden. Intäkterna redovisas när kunden har fått kontroll, genom att kunden kan använda eller dra nytta av varan/tjänsten, varvid den anses överförd. Kontrollen kan ha övergått vid en given tidpunkt, vilket vanligen är fallet vid försäljning. I andra fall uppfylls ett prestationsåtagande över en tidsperiod vilket är vanligt för tjänster. Tre olika kriterier har ställts upp för om prestationsåtagandet uppfylls över tiden. Antingen erhåller kunden omedelbar nytta när åtagandet uppfylls eller så förbättrar företagets prestationer en tillgång som kunden kontrollerar eller så skapar företagets prestationer inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har rätt till betalning för hittills nedlagda utgifter. IFRS 15 syftar till att skapa en mer jämförbar och transparent finansiell rapportering, vilket kommer att uppnås genom uppdelning av kundkontrakt enligt ovan men även genom att betydligt fler upplysningar lämnas om hur och när intäkter genereras. Upplysningarna omfattar både kvantitativa och kvalitativa upplysningar för att läsaren ska kunna förstå företagets affär. Upplysningarna omfattar bl.a. upplysning om avtal med kunder, uppdelning av intäkter i geografi, kategori eller liknande med avstämning mot redovisade segment, upplysningar om balansposterna samt information om väsentliga bedömningar.

En projektgrupp inom SCA har under 2016 analyserat konsekvenserna av ett byte av intäktsstandard till 2018. Gruppens huvuduppgift har varit att introducera och utbilda olika delar av koncernen i vad den nya standarden innebär och vilka effekter den får på SCA. Därutöver har gruppen bl.a tagit fram ett frågeformulär för att kunna fastställa vilka olika kontraktstyper som finns i koncernen. Formuläret har diskuterats på olika nivåer med företagets regioner. Kontakter har tagits med affärsutvecklingsavdelningarna för olika produkter, speciellt inom inkontinensprodukter och mjukpapper för storförbrukare, för att identifiera om SCAs produktutbud innefattar tjänster eller om den framtida utvecklingen av nya produkter kommer att omfatta tjänster. Vidare har information inhämtats avseende hur bonus och rabatter hanterats i SCAs kontrakt och redovisning.

Konstateras kan att SCAs försäljning främst består av försäljning av produkter och i en mycket begränsad omfattning tjänster, varför det har bedömts att ingen särredovisning av tjänster är nödvändig. Utvecklingen kommer fortsatt att följas och vid en ökning av tjänsteutbudet kan en särredovisning bli aktuell.

Den nya redovisningsstandarden har gått från ett ”risk and rewards” koncept till att mer fokusera på när kontroll har gått över till kunden, vilket har inneburit att frakt-klausuler fått en mer framträdande roll. I projektet har konstaterats att för vissa transporter har SCA bokfört försäljningsintäkterna innan kontroll övergått till kunden, omfattningen har dock inte bedömts vara materiell. Sammantaget innebär detta att den nya standarden inte förväntas ha någon väsentlig inverkan på SCAs redovisning av intäkter. Däremot kommer SCA under 2017 att säkerställa att underlag finns för de utökade upplysningskraven.

IFRS 16 Leases

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC–15 och SIC–27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Undantagna är endast avtal understigande 12 månader eller tillgångar med lågt värde exempelvis hyresavtal för datorer och kontorsmöbler. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden.

SCA kommer att behöva göra en kartläggning av de leasingavtal som finns i koncernen för att bedöma vilka åtgärder som behövs dels för att anpassa redovisningen till den nya standarden och dels i vilken utsträckning som SCA fortsatt ska leasa utrustning. Kostnaden för operationella leasingavtal för räkenskapsåret 2016 uppgår till 857 MSEK. Per den 31 december 2016 uppgick det odiskonterade beloppet avseende betalningsåtagande för operationella leasingavtal till ca 3 500 MSEK. En tillämpning av IFRS 16 skulle dock innebära att ett lägre belopp skulle redovisas som skuld och tillgång då delar av leasingavtalen kan avse service och då de framtida betalningsåtagandena dessutom ska diskonteras. För mer information om bolagets leasingåtaganden, inklusive förfallostruktur se not G2.

ANVÄNDNING AV BEDÖMNINGAR

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt.

Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade.

SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har störst inverkan är:
Biologiska tillgångar, D3
Goodwill, D1
Pensioner, C5
Skatter, B4
Avsättningar, D7

SCAs bedömningar och antaganden återfinns i respektive not.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernföretag, i enlighet med nedanstående definitioner. Koncernföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll eller inflytande över företaget enligt de definitioner som anges under respektive kategori av koncernföretag nedan. Avyttrade koncernföretag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att kontrollera eller att ha inflytande över företagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats.

Moderbolaget:

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.

Dotterföretag

Som dotterföretag konsolideras alla företag där koncernen har kontroll. Med kontroll menas att SCA har förmåga att styra dotterföretaget, har rätt till dess avkastning och kan använda sitt inflytande att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.

Samarbetsarrangemang

SCA klassificerar sina samarbetsarrangemang i joint venture eller gemensam verksamhet. Ett joint venture ger de gemensamma ägarna rätt till investeringens nettotillgångar och redovisas därför enligt kapitalandelsmetoden. I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till tillgångar och skyldighet för skulder kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda företaget är ett dotterföretag eller ett samarbetsarrangemang. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intresseföretag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.

För ytterligare information se not F3.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernföretag till rapportvaluta

SCAs moderbolag har svenska kronor som funktionell valuta. Funktionell valuta i SCAs koncernföretag bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö där respektive företag är verksamt. Koncernföretagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapportvaluta, vilket i SCAs fall är svenska kronor. Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen, medan intäkter och kostnader räknas om till respektive periods genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser på koncernens nettotillgångar redovisas som omräkningsdifferens i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv).

Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används för att säkra utländska dotterföretags nettotillgångar redovisas på motsvarande sätt i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv). Vid avyttring redovisas både omräkningsdifferens på det utländska dotterföretaget och valutakurseffekter på det finansiella instrumentet som använts för att valutasäkra nettotillgångarna i företaget som en del av realisationsresultatet.

Goodwill och övervärdesjusteringar som uppstått i samband med förvärv av ett utländskt dotterföretag ska på motsvarande sätt som nettotillgångarna i företaget räknas om från sin funktionella valuta till rapportvalutan.

TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom användning av transaktionsdagens kurs. Vid bokslutstillfället räknas monetära tillgångar och skulder om till balansdagens kurs och eventuella valutaeffekter redovisas i resultaträkningen. I de fall valutakurseffekten är relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valutakurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.

Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital under övrigt totalresultat.

Har ett finansiellt instrument klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, redovisas den del av värdeförändringen som avser valuta i resultaträkningen, övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat.

REDOVISNING AV INTÄKTER

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, är ersättning som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster inom koncernens ordinarie verksamhet. Intäkten redovisas då leverans skett till kunden enligt gällande försäljningsvillkor. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat intäkter från SCAs transportverksamhet och hyresintäkter, vilka redovisas i den period uthyrningen avser samt royalties och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

STATLIGA STÖD

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.